Surströmming ~ Ätas eller kastas?

Igår kväll fick jag min första närkontakt med den mycket uppskattade Nationalrätten här uppe i Norrland - Surströmming. Ni vet den där halvruttna fisken! Det var så att min sambo T var hos sina föräldrar och ringde och undrade om jag ville komma dit och smaka, för att jag få en försmak på vad som väntar senare, när vi ska på den stora kvartersfesten. Jag tackade vänligt men bestämt nej men att jag gärna sa ja till en kopp kaffe. Sagt och gjort, T hämtade mig och jag förbredde mig på det värsta. Alltså kaffet de serverar är alltid gott men nu menar jag odören/stanken från deras middag.

Jag måste säga att jag är snopen. Jag har alltid fått höra att det luktar hiskeligt. Kompisen & hennes sambo som flyttade upp till Norrland förra året ~ och som är skyldig till min flytt ~ smakade det förra året och vad hennes sambo sa så luktade det fördj...igt och det smakade värre än det luktade. Jag kan faktiskt säga att jag trodde att jag skulle kvälja men det gjorde jag inte. Egentligen luktade det mest lök om jag ska vara ärlig. Nu hade Svärfar öppnat burken i en påse och snabbt hällt bort spadet. Kanske var det som gjorde att man kunde vistas i huset, vad vet jag?