Varför ska vi straffas för att han inte kan köra?

Det var för ett par veckor sedan det hände. Jag och T (fästman o tillika sambo)for söderut för att gå på IKEA. Vi for i laglig fart och närmar oss en informationsplats där vi ser att en lastbil med släp står stilla för att köra ut på E4:an. Han har fri sikt, vädret var bra, han satt på sidan mot oss, han kan inte undgått att se att vi kom. Sedan helt plötsligt ser vi hur bilen börjar rulla och han kör ut. Det var enkelfil och ett vajerräcke i mitten - vart skulle jag ta vägen? Med hjärtat i halsgropen ställer jag mig hårt på bromsen och håller bilen på vägbanan. Trampar allt jag kan och ber att jag ska hinna få stopp på bilen. T kastar sig på tutan och när vi - vad som kändes som en evighet senare - stod stilla, hade vi 10 cm kvar till lastbilens "bakdel" - han hade gasflaskor på flaket. Hjärtklappning! Runt omkring oss var det tjock, grå rök - däckrök. Långa svarta bromsspår i asfalten vittnar om händelsen.
Hur kunde han? Han borde väl veta att det tar ett tag för att få ut ett sådant ekipage på vägen? Han fortsatte söderut utan att bevärdiga oss med en fråga om hur det gått. Vi lyckades dock skriva ner reg.numret och tänkte först köra ikapp honom för att prata med honom men bilen skakar så att vi fick köra av vid första avfart där vi konstaterar att däcken slitits ner så att de inte längre är runda. Då kom tankarna. Tänk om jag kört fortare? Tänk om vi haft en bil bakom oss? Då hade vi inte funnits idag!

När vi lugnat oss en stund fortsatte vi resan och efter några mil kommer vi ifatt samma ekipage. (Behöver jag tala om att jag inte tycker om gula dragbilar längre - de ger mig stora skälvan). Vi tog nu reg.numret på själva dragbilen. Tog reda på vem som äger dem och ringde åkaren och frågade om hans chaufförer alls är utbildade. Han påstår att de är det. Jag har en helt annan uppfattning.
Den första jag pratade med var trevlig och var glad över att det inte gått illa. När han frågade om jag ville anmäla chauffören så talade jag om att jag vill ha nya däck till min bil eftersom de blivit helt förstörda. Då får jag veta att jag måste tala med en annan kille. Han lovade återkomma när han talat med chauffören. Inte hörde han av sig inte, två dagar senare ringde jag upp igen. Då fick jag veta att chauffören inte hade samma historia. Enligt honom hade han påbörjat sin utkörning när vi kom alldeles för fort (Jag vet att jag höll tillåten hastighet) och han hade sett att vi bromsat. Jag hade väl på ett sätt inte trott att de frivilligt skulle ge mig däcken men samtidigt så borde ärlighet vara längst. Vi straffas för att han gjorde en total felbedömning. Hur ska jag kunna glömma detta, jag påminns varje gång jag sätter mig i bilen och far iväg. Ratten skakar rejält och obalansen ger ett obehaglig missljud. Vi har nu försökt byta framhjul mot bakhjul för att minska obehaget men det hjälpte inte, vi måste köpa 4 nya däck. Varför är det så svårt att säga: "Jag vet att jag gjorde fel men jag kan rätta till det?"

Vi får betala för att chauffören inte vågar erkänna....men trots det är jag är glad att vi lever.